AP-fonderna kan komma att säljas, dörren riskerar att öppnas för klåfingriga politiker. Den varningen kommer från de statliga pensionsfonderna om det nya pensionsförslaget går igenom.
Ytterst handlar kritiken om att det blir mindre pengar till pensionärerna då politiker ofta är kortsiktiga och titt som tätt byter fot.
Jag tror inte att politikernas agenda alltid är den samma som pensionärernas, säger Mats Andersson vd för Fjärde AP-fonden. Ett nytt förslag om hur våra statliga pensioner ska förvaltas i framtiden har varit ute på så kallad remissrunda. Förslaget heter ”Nya regler för AP-fonderna”.
Hittills har två tunga instanser dömt ut förslaget som kan beskrivas som en kompromiss mellan att skära kostnader och att sprida risken i förvaltningen av de statliga pensionerna. Svenskt Näringsliv men också LO har givit utredarna bakläxa. Nu instämmer även AP-fonderna själva i kritiken.
Man vänder sig emot att en ny pensionsreform skulle knyta förvaltningen av pengarna närmare politikerna. De senaste åren har vi sett flera exempel på att politiker velat blanda sig i kapitalförvaltningen samt frågor rörande bolagsstyrning. Ett tydligt exempel är riktlinjerna för ersättningar som ändrats fyra gånger på nio år, detta förklarar varför politiskt inflytande är ett problem.
Förslaget som ligger skulle innebära att de oberoende pensionsfonderna skulle kontrolleras av en så kallad överstyrelse som skulle knytas närmare regeringen. Samtidigt skulle man lägga ett kostnadstak som skulle ge politikerna möjligheter att direkt påverka fondernas inriktning.
Det är frestande för politiker att kunna visa handlingskraft när det är tuffa tider. Går det dåligt på börsen och pensionerna tillfälligt krymper så ser det bra ut om man som politiker kan ta ett beslut. Sedan att det på längre sikt påverkar avkastningen bryr man sig inte så mycket om på kort sikt.
Det finns också en oro över att de stora pensionsfonderna kommer att tvingas sälja av en stor del av de svenska tillgångarna. Om förslaget går igenom så kommer en så kallad referensportfölj som fonderna ska mätas emot att införas, tillgångar som aktier och fastigheter.
I en referensportfölj kanske den svenska andelen bara utgör ett par procent.
Beräkningar som gjorts visar att svenska tillgångar på runt 400 miljarder kan behöva säljas. Det får flera effekter bland annat att möjligheten till den överavkastning vi kunnat leverera sedan 2001 till pensionärerna försvinner. Men också att svenskt långsiktigt ägande i svenska bolag minskar.
Fonderna är i dag i ett internationellt perspektiv bland de billigaste som finns, sammantaget handlar kritiken från AP-fonderna om att målet är att ge den bästa avkastningen till pensionärerna sätts åt sidan. Mycket av pengarna kommer sannolikt att flytta utomlands. 20–33 procent av börsportföljerna består i dag av svenska.