Min sons död var "bästa dagen i mitt liv", säger en palestinsk mor???

Man undrar hur det står det till egentligen?? Hur kan man vara glad när ens barn dör?? Något måste vara fel i huvudet på dessa människor, "eller" ??? Det här är sjukt! Denna mor skickade sin son att vara en självmordsbombare att mörda judar och kristna i Allahs namn. Detta var den "bästa dagen" av hennes liv

Hur känner jag, som jag lovade min son ett Paradise, jag har erbjudit något min son  åt Allah. Idag är den bästa dagen i mitt liv. Jag känner att vår Herre är nöjd med mig, eftersom jag erbjuder min son  för hans skull. "Det finns ingen Gud utom Allah."

Jag gav min son till Jihad för Allah. Det är vår religiösa skyldighet. Om jag ville ha medkänsla för honom, eller få honom att ändra sig, skulle det vara fel, ett misstag. Jag vill inte styras av mina känslor, en mors känslor. Jag satte dem åt sidan för en stund för något större, även om en mors känslor är inblandade.

Varför? Eftersom jag älskar min son, och jag vill välja det bästa för honom, och det bästa är inte liv i denna värld. För oss finns det ett liv efter detta, den eviga saligheten. Så om jag älskar min son, kommer jag välja evig salighet för honom. Så mycket som mina levande barn ärar mig, kommer det inte att bli äran vad Martyren har gett mig.

Han kommer att vara vår förebedjare på Domedagen. Vad mer kan jag begära? om Allah vill, kommer Herren att lova oss Paradiset. Det är det bästa jag kan hoppas på. Den största ära min son gav mig var hans martyrdöd.

Källa:     isi