Anders Leander i MÖNSTERÅS




SVERIGES STÖRSTA PARTI SVERIGEDEMOKRATERNA


I den senaste väljaropinionen från Yougov, utförd på uppdrag av Metro, får Socialdemokraterna 21,4 procent – vilket är det lägsta stödet hittills sedan valet. Även stödet för Moderaterna sjunker till 20,6 procent i Yougovs novembermätning – och SD fortsätter vara Sveriges största parti.



 

 



Alla förändringar i undersökningen ligger inom den statistiska felmarginalen. Sammanlagt har 1 530 intervjuer genomförts via Yougovs onlinepanel.


Statsminister Stefan Löfvens popularitet sjunker även i krisande tider. Han hamnar på plats 21 av de 24 statsråden i regeringen. I botten hamnar miljöminister Åsa Romson.

 

Löfven och hans regering framstår som svaga i en situation som de själva beskriver som extrem och verkar inte kunna hålla sams. De borde vara mer handlingskraftiga i sina åtgärder än vad de hittills varit, säger politiska experten Stina Morian.

 

Intresset för flyktingfrågan fortsätter att växa. 64 procent anser att det är den viktigaste politiska frågan just nu – vilket är en ökning med åtta procentenheter från oktober. Samtidigt ökar stödet för Sverigedemokraterna från 24,8 procent till 26,7 procent.

 

Flyktingfrågan är den enda politiska frågan som diskuteras just nu och eftersom det är Sverigedemokraternas hjärtefråga ökar deras stöd, säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.


Cirka en av fyra M-väljare i valet 2014 uppger att de skulle rösta på SD om det var val i dag jämfört med en av fem S-väljare.

 

Moderaterna och Kristdemokraterna har varit hårdast i sin invandrarretorik. De förlorar på det eftersom fler känner att man lika gärna rösta på originalet, säger Stina Morian.

Hon tror däremot att stödet för SD nått taket.

 

Har man 27 procent när den offentliga debatten inte handlar om något annat än deras huvudfråga då kan man inte nå högre siffror, om det inte händer något katastrofalt.




 


Den moderata partiledningen utesluter inte att väcka misstroende mot statsminister Stefan Löfven. Det framgår av partistyrelsens nya svar på motioner till M-stämman. Anna Kinberg Batra lika velig partiledare som Stefan Löfven. 


 

 

Bild:  Maja Suslin/TT

 

 

Tre partidistrikt har motionerat om att partiet ska lämna decemberöverenskommelsen. Den striden uteblir nu på stämman. Frågan har dock varit hur partiet ska agera, när decemberöverenskommelsen (DÖ) är borta.

 
Men nu skriver partistyrelsen:

"En av motionärerna framhåller verktyget med misstroendeförklaring om riksdagens tillkännagivanden inte respekteras. Partistyrelsen delar uppfattningen om att det kan bli aktuellt att rikta misstroendeförklaringar mot statsministern eller enskilda statsråd om riksdagens beslut inte respekteras".

 

De nya svaren kommer med anledning av att motionerna som ville upphäva DÖ blivit inaktuella efter KD:s beslut på rikstinget.

 

Det finns ett tryck i partiet på att partiledningen nu ska flytta fram positionerna. Partistyrelsen konstaterar dock i sitt svar att partiet står bakom en ordnad process för budgetbehandlingen i riksdagen och att principen om att budgeten ska behandlas som en helhet tjänat Sverige väl.

 

Samtidigt upprepar partistyrelsen partiledaren Anna Kinberg Batras besked att det finns möjlighet att påverka innehållet i den ekonomiska politiken i det budgetarbete som nu vidtar i riksdagens utskott.

 

Exakt hur det ska gå till framgår dock inte av svaret. Här finns bara två alternativ för oppositionen. Antingen förhandlar man fram förändringar med regeringspartierna eller så kör man över dem med stöd av SD.

 

I går blev Anna Kinberg Batra märkbart irriterad på KD-ledaren Ebba Busch Thor, som mitt under partiledardebatten i riksdagen sade till journalister att hon ville se en gemensam Alliansbudget redan nästa år.

 

Det skulle innebära att den parlamentariska situationen skulle hamna på ruta ett igen, vilket ledde just till DÖ.

 

 

 

Källa:   hd.se

 

 

 

 

 

 

 

 



Allianspartierna bedriver ett spel för gallerierna när de inte fäller regeringens budgetförslag, hävdar SD-ledaren Jimmie Åkesson. "Det blir en form av hyckleri", säger han till Di.

 
 
 
 
                                     Foto: Christine Olsson/TT
 
 
 

I fredags stod det klart att Decemberöverenskommelsen har fallit, sedan Kristdemokraternas riksting beslutat att lämna uppgörelsen.


Pakten blev en het fråga på söndagens stora partiledardebatt i SVT:s Agenda, där alliansledarna gick till hårt angrepp mot regeringens politik.

Samtidigt fick de själva hård kritik från SD-ledaren Jimmie Åkesson, som anklagade alliansen för att bedriva ett spel för gallierna.

 

”Man har väldigt tuff kritik mot regeringens politik, men det är meningslös kritik för man tänker ju inte göra någonting åt det”, säger han till Di efter debatten.

Jimmie Åkesson påpekar att det i riksdagen finns en majoritet mot flera av regeringens skattehöjningar och försämringarna av rot och rut, men att allianspartierna ändå tänker släppa igenom dessa i riksdagen.


”Det blir en form av hyckleri att stå här och låtsas som att man agerar på sina väljares uppdrag när man egentligen bara agerar på regeringens uppdrag”, säger han.


Allianspartierna lade i förra veckan fram sina egna, separata budgetalternativ och har lovat att hålla fast vid dessa i riksdagen. De har även lovat att inte bryta ut enskilda delar av regeringens budget, vilket gör att Sverigedemokraterna inte har någon möjlighet att fälla de rödgrönas förslag.


Jimmie Åkesson är besviken på att allianspartierna inte tänker använda sina nya möjligheter efter att Decemberöverenskommelsen fallit.


”Att döma av diskussionen i dag (läs söndag) vill man ändå fortsätta att agera som om den fortfarande fanns”, säger han.



Källa:    di

 

 

 

 

 

 

 



SD fortsätter med en stadig uppgång i opinionen, nu senast noterar partiet 22,1 procentenheter i en opinionsundersökning. Partiet ligger nu farligt nära både S och M i storlek och kommer, om inte trenden bryts, att kunna bli riksdagens största parti i nästa val. Det danska systerpartiet Dansk Folkeparti fick i torsdagens val 21 procentenheter och blev landets näst största parti.
 
 
  
 
 

Den här utvecklingen med uppstickande nya partier är missnöjet med Europas politiska etablissemang och EU:s brist på folkligt inflytande, som är grundorsaken. Etablissemangets försök att möta det ökande folkliga missnöjet runt om i Europa med politisk isolering, har hittills haft motsatt effekt. Om utvecklingen tillåts fortsätta kommer den att leda till en destabilisering av hela EU-området.


De politiska partierna i Sverige har gradvis förvandlats från folkrörelser till exklusiva yrkesföreningar för den nya politiska yrkesklassen. Denna klass består av karriärister som i stort sett saknar yrkeserfarenhet och någon betydande bildning. Man går för det mesta direkt från skolan till politiska befattningar.


Politikerna har tagit över alla de ledande befattningarna inom stat och kommun samtidigt som tjänstemannaansvaret avskaffats. Resultatet har inte uteblivit, offentliga myndigheter fungerar allt sämre under ledning av numer inkompetenta chefer.


På femtio år har partierna gjort sig av med nästan alla sina medlemmar och verksamheten har gått över från medlemsavgifter till att finansieras med skattepengar som politikerna beviljat sig själva. Konsekvensen av den här utvecklingen är att den tidigare folkligt förankrade idédebatt som formade partipolitiken har tystnat.


De partiaktiva ser mest politiken som en enkel karriärväg till feta skattefinansierade maktpositioner. Förflyttandet av den politiska tyngdpunkten till EU har skapat ett bekvämt avstånd till väljarna. I den här miljön gäller det att minimera riskerna som skulle uppstå om man tillät vanligt folk att påverka politiken. De politiska adelsmännen har numer starkare gemensamma intressen över partigränserna att bevaka, än de intressen som är folkets.


Resultatet av den här utvecklingen är att politikerklassen format vad de kallar den demokratiska värdegrunden. Låt er inte förledas av namnet, detta har inget med demokrati att göra. Det handlar istället om att begränsa den politiska spelplanen till den riskfria politik som de här makthavarna har eget intresse av, och att tysta andra åsikter än de som släpps fram i den s.k åsiktskorridoren.


Debatten mellan partierna handlar inte längre om idéer hur samhället bäst skall formas. Den begränsas stegvis till en allt tunnare fasad, där man bjuder någon enstaka procent upp och ner för att ge sken av olika ståndpunkter. I vissa frågor gör man inte ens det, utan där tystats alla med avvikande åsikter.


Skapandet av en för den politiska adeln gemensam politisk doktrin har kommit att helt diktera det politiska livet. Folkets möjlighet att öva inflytande över politiken har smält ihop och demokratin dör. Den här olyckliga utvecklingen är ett resultat av en noga vald politisk strategi från politikerklassens sida för att ostört kunna försörja sig på välarvoderade politiska uppdrag.


Det handlar även om att föra en politik som passar överstatliga organ som EU, FN m.fl där politikerna senare kan komma ifråga för lukrativa uppdrag. En grundpelare i det tidiga folkstyret var en yrkeskår av kritiskt granskande journalister som symboliskt kallades den tredje statsmakten.


Vi som är gamla minns med saknad de tre O:na (Ortmark, Orup och Olivecrona) inom Public Service. Deras politiska bevakning avspeglade väl folkopinionen. Dagens Public Service har tagits över av vänsteraktivistiska krafter och den kritiska bevakningen har ersatts av ren vänsterpolitisk propaganda. Nästan tre av fyra journalister inom Public Service har vänsterextrema politiska sympatier (Mp och V).


Obalansen mellan journalisternas sympatier och väljarnas framgår tydligt av att uppåt tio gånger så stor andel av journalister sympatiserar med Mp som andelen bland väljarna.

Precis som folkrörelsepartierna finansierades dagstidningarna ursprungligen av läsarna. Och precis som med partierna klippte politikerna av banden med läsarna genom att göra tidningarna beroende av politiskt styrd skattefinansiering.


De etablerade medierna i form av Public Service och de stora papperstidningarna SvD, DN, Aftonbladet, Expressen och GP har på detta sätt förvandlats till megafoner för den politiska adeln som aldrig vågar ifrågasätta värdegrunden. Detta gör man så nitiskt att man utan skam använder sig av flagranta lögner och uppdiktade historier för att försvara den. Den tredje statsmakten befinner sig i ett beklämmande förfall.


Folkstyret är satt ur spel, här genomför den politiska adeln en långsam statskupp där de målmedvetet steg för steg sätter folkstyret ur spel. Den folkligt förankrade idédebatten är död och politiken cementerad till yrkespolitikernas gemensamma värdegrund som man är överens om att inte ifrågasätta. I en rad för väljarna viktiga frågor gömmer man sig bakom EU. Det slutliga belägget för denna kupp som berövat folket dess demokratiska inflytande var den s.k Decemberöverenskommelsen – kallad DÖ.


För att behålla skenet av folkstyre använder man det raffinerade systemet med korrumperade medier och lobbyorganisationer förklädda till folkrörelser som iscensätter en påstådd folkopinion som inte finns i verkligheten. Sven Hagströmmer har träffande beskrivit denna skamliga överenskommelse med följande ord: Uppgörelsen är bland det värsta som har hänt i svensk politik. Det är ett otroligt övertramp mot de parlamentariska spelreglerna. Demokrati handlar om majoritetslösningar, inte om en politisk elit som ger sig själva minoritetslösningar.


Problemet för de svenska yrkespolitikerna är att ur folkdjupet har det vuxit fram en ny politisk folkrörelse – Sverigedemokraterna. Ursinnet från yrkespolitikerna över detta folkliga tilltag är inte att ta miste på, men rädda är de! Och de gillar inte vad folk tycker. Plötsligt börjar det dock gå att på allvar diskutera delar av den cementerade värdegrunden. Men eftersom förtroendet redan är raserat lär denna nya öppenhet komma för sent, SD verkar snarast växa ännu fortare nu.


Som väljare måste man fråga sig om man längre kan rösta på de partier som leds av de personer som varit med och undertecknat DÖ. Den fråga man som väljare måste ställa sig är om man med sin röst skall legalisera dessa partiledares statskuppsliknade åsidosättande av såväl demokratins som parlamentarismens principer. Framför allt så hade absolut inte ledarna för allianspartierna något som helst mandat för sitt agerande från sina väljare.


Självklart måste alliansväljarna inför nästa ordinarie val få besked från sina partier, hur man tänker fortsätta sitt vänsterstöd om man blir mindre än de rödgröna. Får man inte ett nekande besked skall man givetvis avstå från att rösta alliansen eller rösta på ett annat parti. Med en fortsatt svikande allians och en vänsterregering som bryter alla löften är ett säkert stalltips; det största partiet i Sverige efter nästa val blir SD.


Vi får hoppas att alliansens ledare tar sitt förnuft tillfånga och byter strategi och börjar föra en substantiell opposition istället för plakatpolitik via meningslösa tillkännagivanden. Det innebär att man måste erkänna Riksdagens tredje största parti som en del i ett tänkbart parlamentariskt underlag.




Källa:   antropecene






Skatt: Föreningen Skattebetalarna har gjort en sammanställning över de skattehöjningar som Stefan Löfven och hans regering kommer att införa med stöd av DÖ den 1 juli i år.



  




Skattebetalarna har publicerat sammanställningen i samband med ett nätupprop mot höjda skatter. Här är alla de skatter som höjs.


- Höjd skatt med ca 1.700 kr för alla med inkomst över ca 36 000 kr/mån genom lägre brytpunkt för statlig inkomstskatt


- Återinförande av den särskilda löneskatten för personer över 65 år som arbetar, den så kallade Silverskatten



- Höjd skatt på bensin med 44 öre/l (=55 öre/l inkl. moms)


- Höjd skatt på kapitalplaceringar


- Höjd skatt på diesel med 48 öre/l


- Höjda arbetsgivaravgifter för unga


- Halverat RUT-avdrag för personer under 65 år


- Höjd effektskatt på kärnkraft


- Slopat avdrag för läx-RUT


- Höjd miljöskatt på naturgrus


- Höjd skatt på bekämpningsmedel


- Höjd skatt för inkomster över 50 000 kr/mån


- Sänkt och slopat avdrag för pensionssparande (sänkt avdrag infördes vid årsskiftet)


- Avskaffad nedsättning av krogmoms


- Höjd skatt för banker


- Höjd skatt för småföretagare (3.12)


- Avskaffad avdragsrätt för gåvor till välgörenhet


- Avskaffad avdragsrätt för förvaltningsavgifter


- Införande av skatt för vägslitage


- Höjd koldioxidskatt


- Högre skatt på bränsle som förbrukas i flyg eller fartyg


- Klimatskatt på inrikesflyg / Skatt på flygresor


- Högre skatt på vissa uppvärmningsbränslen


- Högre skatt på vissa biodrivmedel


- Höjd skatt på avfallsdeponi


- Skatt på handelsgödsel


- Skatt på avfallsförbränning


- Höjda fordonsskatter (infördes vid årsskiftet för vissa bilar, lätta bussar och lätta lastbilar)


- Höjd skatt på öl och vin med 9 % (infördes vid årsskiftet)


- Höjd skatt på sprit med 1 % (infördes vid årsskiftet)


- Höjd skatt på cigaretter med 6 % (infördes vid årsskiftet)


- Skatt införs på viss privatinförsel av cigaretter


- Höjd skatt på snus med 12 % (infördes vid årssiftet)


- Slopad gruppregistrering till mervärdesskatt


- Särskild skatt för finansiering av större infrastrukturprojekt


- Införande av energiskatt på större solcellsanläggningar


- Skatt på finansiella tjänster


- Högre moms på biobiljetter


- Avskaffat schablonavdrag för musiker


- Kemikalieskatt på elektronikvaror




Skattebetalarna tror även att regeringen, trots vallöften om motsatsen, kan tänkas höja nedanstående skatter framöver.



- Fastighetsskatt för småhus


- Återinförd arvsskatt


- Återinförd förmögenhetsskatt


- Helt avskaffat RUT-avdrag


- Helt avskaffat ROT-avdrag


- Höjd bolagsskatt


- Höjd fastighetsskatt på vattenkraft





TACK ALLA NI 87 % SOM RÖSTADE PÅ DESSA IDIOTER I SJUKLÖVERN!




Källa:  Fria Tider




Ovido - Quiz & Flashcards