Tusentals svenskar skänker pengar till Rädda Barnen varje år. De hoppas bidra till en bättre tillvaro för utsatta barn runtom i världen. ”Jag ger inga pengar till Rädda Barnen längre. Om någon frågar mig avråder jag”, säger Elisabet Brunnberg Johnsson som var organisationens chef i Mellanöstern fram till 2007.
Jemen är ett land längst ner på den arabiska halvön. När Elisabet Brunnberg Johnsson som nybliven chef för Rädda Barnens Mellanösternkontor anlände till huvudstaden Sana år 2002 fann hon en verksamhet som gett sig själv fria tyglar.
Jag fick en chock. Man hade två kontor med jättemånga anställda. Man hade en massa Toyota landcruisers och laptops, alla hade mobiltelefoner hemma som de kunde göra som de ville med. Pengar betalades direkt ur ett kassaskåp. Det fanns sexuella trakasserier. Där fanns allt.
Tusentals svenskar skänker pengar till Rädda Barnen. De hoppas att det ska bidra till en bättre tillvaro för fattiga, utsatta barn. Frågan är alltid: hur mycket når fram? En annan lika aktuell fråga är: varför märks Rädda Barnen så lite i debatten om barns rättigheter i Sverige? Avståndet mellan de 88 000 betalande medlemmarna och ledningen för organisationen, som deltar i en process för att jämka samman all utlandsverksamhet under en hatt, har blivit uppenbar.
I Rädda Barnens verksamhet finns flera frågetecken kring hur de nästan 700 miljoner som årligen kommer in från bidragsgivarna förvaltas. När en inhyrd byggare i Darfur plötsligt försvinner med fordon, material och förskottsbetalning låtsas man i bokföringen som om det regnar och till och med som om den planerade skolan faktiskt har blivit byggd. Vid ett annat tillfälle förlorade organisationen tiotals miljoner kronor för att kanslianställda inte följt styrelsens beslut om hur kapitalet skulle förvaltas.
I grund och botten har svenska Rädda Barnen stor insamlingsgoodwill och 234 lokalföreningar på traditionellt folkrörelsemanér. Svenska Rädda Barnen kommer att stänga många av sina egna lokalkontor i Afrika, Asien och Latinamerika Mycket få Rädda Barnen-kontor kommer framöver att ha en svensk chef. Här uppstår både trovärdighets- och säkerhetsproblem med svensk biståndspersonal som uppfattas negativt.
Kort uttryckt är det okontroversiellt att bygga skolor åt fattiga barn. Det är däremot utmanande att ge sig på de strukturer som förtrycker barn. Åtskilliga av motionerna till Rädda Barnens senaste riksmöte andades misstro mot ledningen och generalsekreterarens lön ifrågasattes.
Cancerfonden, Världsnaturfonden och Röda Korset tillhör välgörenhetsorganisationerna med högst chefslöner. Generalsekreteraren på Cancerfonden toppar listan med en lön på 1 190 000 kronor om året. Minst tjänar chefen för Frälsningsarmen med en årslön på 412 000 kronor.
Lönerna kan jämföras med medianlönen för chefer i företagsledande ställning på 852 000 kronor i om året, enligt Ledarnas rapport om chefslöner 2013.
Alla givarorganisationer med90-konto står under översyn av Svensk insamlingskontroll, en ideell förening. Kraven för att kunna få och behålla ett 90-konto är bland annat att maximalt 25 procent av intäkterna får gå till insamlingskostnader och administration, såsom löner. "Men variationen är stor."
På Läkarmissionen går 24 procent av intäkterna till kostnader för insamling och löner. På Radiohjälpen är motsvarande andel 6 procent.