Tusentals svenskar skänker pengar till Rädda Barnen varje år. De hoppas bidra till en bättre tillvaro för utsatta barn runtom i världen. ”Jag ger inga pengar till Rädda Barnen längre. Om någon frågar mig avråder jag”, säger Elisabet Brunnberg Johnsson som var organisationens chef i Mellanöstern fram till 2007.

Jemen är ett land längst ner på den arabiska halvön. När Elisabet Brunnberg Johnsson som nybliven chef för Rädda Barnens Mellanösternkontor anlände till huvudstaden Sana år 2002 fann hon en verksamhet som gett sig själv fria tyglar.

Jag fick en chock. Man hade två kontor med jättemånga anställda. Man hade en massa Toyota landcruisers och laptops, alla hade mobiltelefoner hemma som de kunde göra som de ville med. Pengar betalades direkt ur ett kassaskåp. Det fanns sexuella trakasserier. Där fanns allt.

Tusentals svenskar skänker pengar till Rädda Barnen. De hoppas att det ska bidra till en bättre tillvaro för fattiga, utsatta barn. Frågan är alltid: hur mycket når fram? En annan lika aktuell fråga är: varför märks Rädda Barnen så lite i debatten om barns rättigheter i Sverige? Avståndet mellan de 88 000 betalande medlemmarna och ledningen för organisationen, som deltar i en process för att jämka samman all utlandsverksamhet under en hatt, har blivit uppenbar.

I Rädda Barnens verksamhet finns flera frågetecken kring hur de nästan 700 miljoner som årligen kommer in från bidragsgivarna förvaltas. När en inhyrd byggare i Darfur plötsligt försvinner med fordon, material och förskottsbetalning låtsas man i bokföringen som om det regnar och till och med som om den planerade skolan faktiskt har blivit byggd. Vid ett annat tillfälle förlorade organisationen tiotals miljoner kronor för att kanslianställda inte följt styrelsens beslut om hur kapitalet skulle förvaltas.

I grund och botten har svenska Rädda Barnen stor insamlingsgoodwill och 234 lokalföreningar på traditionellt folkrörelsemanér. Svenska Rädda Barnen kommer att stänga många av sina egna lokalkontor i Afrika, Asien och Latinamerika  Mycket få Rädda Barnen-kontor kommer framöver att ha en svensk chef. Här uppstår både trovärdighets- och säkerhetsproblem med svensk biståndspersonal som uppfattas negativt.

Kort uttryckt är det okontroversiellt att bygga skolor åt fattiga barn. Det är däremot utmanande att ge sig på de strukturer som förtrycker barn. Åtskilliga av motionerna till Rädda Barnens senaste riksmöte andades misstro mot ledningen och generalsekreterarens lön ifrågasattes.

Cancerfonden, Världsnaturfonden och Röda Korset tillhör välgörenhetsorganisationerna med högst chefslöner. Generalsekreteraren på Cancerfonden toppar listan med en lön på 1 190 000 kronor om året. Minst tjänar chefen för Frälsningsarmen med en årslön på 412 000 kronor.

Lönerna kan jämföras med medianlönen för chefer i företagsledande ställning på 852 000 kronor i om året, enligt Ledarnas rapport om chefslöner 2013.

Alla givarorganisationer med90-konto står under översyn av Svensk insamlingskontroll, en ideell förening. Kraven för att kunna få och behålla ett 90-konto är bland annat att maximalt 25 procent av intäkterna får gå till insamlingskostnader och administration, såsom löner. "Men variationen är stor."

På Läkarmissionen går 24 procent av intäkterna till kostnader för insamling och löner. På Radiohjälpen är motsvarande andel 6 procent.

Hur är detta möjligt, nu har media varit framme igen för att för att försköna invandringen "igen", och för att vi skall skänka pengar!

Vilket mygel med invandringen, media gör allt för att vi skall tycka synd om dessa ekonomiska flykting parasiter. Såg att nästan alla TV kanaler gör reklam och uppmanar folk att skänka pengar till flyktinghjälpen!

Allt är bara ett spel för gallerian, och för att lura oss!!!

En grupp invånare i och kring Mönsterås har gått samman för att få bort de tiggande EU-migranter som finns i kommunen. Samtidigt avhystes EU-migranterna i går från sitt läger intill en mataffär.

Gruppen har själva ställt sig utanför mataffärer för att få ihop pengar. De är tänkta att gå till fikabröd åt äldre som de menar är de som är mest utsatta för tiggeri.

– Vi fick höra av PRO att det är väldigt dyrt att fika. Samtidigt så går ofta tiggarna på just äldre, så vi ville ge dem åtminstone en gratis fikastund, säger Linda Gunnarsson som är en av initiativtagarna.

Gruppen har varit i kontakt med kommunen för att erbjuda dem pengarna de samlat in, men där blev det nobben.

– Vi bedriver inte fattigvård och kommer inte att ta emot deras pengar. Som kommun kan vi inte agera slagträ i den här typen av debatt, säger Claus Kempe, informationschef på Mönsterås kommun.

Ger till demensvård

– Vill inte kommunen ha pengarna så kommer vi skänka dem till demensvården istället. Så kommer de ändå våra äldre till nytta, säger Linda Gunnarsson.

Hittills har gruppen tiggt ihop drygt 1.700 kronor.

Under måndagen avhystes en grupp tiggande EU-migranter med hjälp av Kronofogden och polisen, men enligt gruppens Facebook-sida är de tillbaka och tigger igen.

– Enligt oss handlar det om kriminella ligor som ligger bakom det här tiggeriet. Vi kommer fortsätta tills de gett upp och försvunnit, säger Anette Larsson.

Men enligt polisen i Mönsterås finns inga indikationer på kriminell verksamhet.

Sätt att söka enkla svar

Svenska kyrkan i Mösterås har haft en del kontakt med EU-migranterna. Bland annat har det handlat om att bjuda på lite kaffe, erbjuda en plats att värma sig på och låta dem delta i gemenskapen via gudstjänster.

Alf Johansson, kyrkoherde, tycker att den kampanj som nu pågår för att få bort EU-migranterna är ett sätt att söka enkla svar.

– Det är lätt att göra den här typen av frågor svartvita. Jag får känslan av att man söker enkla svar på väldigt svåra och komplicerade frågor. Det handlar i slutändan om medmänsklighet och om människor som befinner sig längst ner på stegen.

Källa:  SVT

I tisdags upptäckte familjen Lindblad att åtta personer flyttat in i deras sommarstuga på Norr­landet. Gruppen tillhörde ett kringresande sällskap. – Det var som om att vi kom in i deras hem, berättar Rikard Lindblad som fick en chock när han upptäckte vad gruppen gjort.

När Rikard Lindblad fick ett samtal från polisen förstod han att något var fel. Rösten i telefon berättade att flera personer som tillhörde ett kringresande sällskap hade hyrt hans stuga på Norrlandet. De kunde inte avhysa dem innan de fått tag på stugans ägare.

Det snurrade i Rikards sinne. Han hade inte hyrt ut stugan till någon. Tillsammans med en vän hoppade han in i bilen och rivstartade. När de kom fram till gården var flera personer där. Bilarna som stod vid tomten hade utländska plåtar.

– Det var som om att vi kom in i deras hem. De brydde sig inte om att vi kom utan ignorerade oss totalt, jag kände mig inte rädd. Bara förbannad, berättar han.

När polisen kom till gården insåg man att sällskapet bestod av åtta personer. Förstärkning kallades in. När Rikard Lindblad gick in i boningshuset såg han en kvinna som satt och drack filmjölk och bredde en smörgås.

Några andra drack kaffe. Helt lugnt. Kvinnan var klädd i Rikards frus kläder och möblerna hade de flyttat runt. Högar med skräp låg överallt.

De hade även brutit upp låsen på de andra stugorna på tomten, gått igenom saker och krossat flera fönsterrutor.

Rikards kompis Mikael Franzén var med på platsen.

– När polisen hade radat upp personerna utanför stugan och man var i färd med att åka därifrån så hörde jag plötsligt ljud inifrån huset, det lät som barnskrik, berättar han. I en av sängarna hittade man sedan ett spädbarn som legat och sovit.

Så snart polisen hade åkt iväg kom ytterligare en bil och stannade vid gården. Två män steg ur.

– Det var sådan konstig situation och jag kände mig kränkt, säger Rikard och berättar att han spärrade utfarten tills polisen kom tillbaka.

Efter att polisen identifierat sällskapet och tagit DNA släpptes de. Personerna ska ha sagt att de hyrt stugan för 5 000 kronor av en man som de träffat på vid en bensinstation i Söderhamn. De ska ha besökt Sverige för att plocka bär.

Mikael Franzén säger att sällskapet släpptes eftersom det saknades tillräckliga bevis.

I fredags fick Rikard och hans familj besök igen. Två personer i en bil körde upp på tomten men åkte sedan iväg.

Maritha Lindblad vet inte hur hon ska ta detta, de har ju två barn att ta hand om.

– Just nu vill jag inte sova här med barnen och det känns inte som om att man vill ha kvar något av bohaget eftersom de har gått igenom allt, berättar hon och pekar på en toalett som kastats ut på marken och som ligger trasig i tre delar.

Det som dessa männsikor håller på med är ju inbrott och förstörelse av annans egendom. Räcker inte detta för att utmäta ett straff på dem, och att utvisa dem ur landet. Vad håller polisen på med??

Källa:  GD