Beredskapsansvariga i kommuner, landsting och länsstyrelser har låga förväntningar på hur allmänheten kommer att kunna hantera en kris. De flesta bedömer att enskilda bara klarar sin självförsörjning högst ett dygn, visar en enkätstudie som myndigheten MSB har gjort.

 

   

Det är Crismart vid Försvarshögskolan som på uppdrag av MSB har frågat landets samtliga beredskapsdirektörer, beredskapssamordnare eller motsvarande i länsstyrelser, kommuner och landsting, om hur man ser på det offentligas ansvar respektive den enskildas ansvar före, under och efter en kris.

En majoritet av de tillfrågade uppskattar att enskilda medborgare endast klarar ett dygn utan stöd från samhället. Bara drygt hälften tror att svenskarna över huvud taget är medvetna om att samhällsfunktioner kan sluta fungera normalt vid en kris.

 

Tvärtemot vad forskning visar så tror beredskapssamordnarna dessutom att svenskarnas vilja att stödja andra vid en kris är låg. Bedömningen är att högst hälften av medborgarna kommer att hjälpa andra människor under ett långvarigt elavbrott. 

 

Flera beredskapssamordnare menar att samhället måste bli tydligare och våga ställa krav på allmänhetens förmåga att klara av en kris och efterlyser en nationell informationssatsning om ansvar och krisberedskap.

 

 

Källa & Länk:  FriaTider

 

 

   

 

EKONOMI.Skuldsättningen på både global och nationell nivå har ökat markant sedan 2007. Nu varnar experter för att ökningen kan leda till en ny finanskris.

 

 

 

 

 

Den globala skulden har ökat med 57 biljoner dollar sedan finanskrisen bröt ut under 2007, i synnerhet är ökningen markant i Japan.

Skuldökningen väcker viktiga frågor om finansiell stabilitet och kan vara ett förvarning om en ny finanskris.

 

Den sammanlagda världsskulden ökade till 199 biljoner dollar vid slutet av 2014, med en tillväxttakt som överstiger den globala ekonomiska expansionen. I termer av BNP har skuldnivån ökat från 269 till 286 procent. "Högre skuldnivåer väcker frågor om finansiell stabilitet och om vissa länder löper risk att hamna i en kris", skriver RT som citerar McKinsey-rapporten.

 

Det är bara ett fåtal länder som har lyckats få ner sina skuldnivåer. Länderna som lyckats med detta är Argentina, Rumänien, Egypten, Saudiarabien och Israel.

 

I både Irland och Japan har skuldsättningen ökat markant. Den ryska skulden har ökat måttligt. Störst anledning till oro är emellertid den kinesiska skuldsättningen som har skjutit i höjden sedan 2007. Även om skulden fortfarande är hanterbar är experter oroade för vilken konsekvenser skuldnivån ska få för fastighetsmarknaden på sikt.

 

Också i länder som Australien, Kanada, Danmark, Sverige, Nederländerna, Malaysia, Sydkorea och Thailand har skuldnivån överstigit den som var gällande innan finanskrisen.

 

De berörda ländernas regeringar uppmanas att vidta drastiska åtgärder för att få ner skuldnivåerna, som försäljning av tillgångar och utformandet av nationella program för effektivare skuldnedskrivning. 

 

 

Källa & Länk:   FriaTider