Anders Leander i MÖNSTERÅS



Brandattackerna mot asylboenden har fått försäkringsbolagen att säga upp avtal, och höja premier och försvåra möjligheterna att teckna nya försäkringar. I Skåne kartlägger Länsförsäkringar asylboenden för att se om byggnaderna som används är försäkrade hos dem.



 

 

 

Efterfrågan på bostäder till asylsökande flyktingar är akut. Men den senaste månadens upprepade brandattentat på asylboenden oroar flera aktörer.

 

Länsförsäkringar i Skåne är en av dem som begärt in Länsstyrelsen i Skånes alla uppgifter om asylboenden. Anledningen är att försäkringsbolaget vill kartlägga om fastigheterna är försäkrade som just asylboenden.

 

Regionen har drabbats av flera misstänkta mordbränder de senaste dagarna. Så sent som natten till torsdagen hällde någon in brännbar vätska genom ett källarfönster på ett hem för ensamkommande flyktingbarn i Tjörnarp och tände på.

 

En följd av de upprepade brandattackerna är, att fastighetsägare har haft svårt att teckna försäkringar för sina lokaler när försäkringsbolagen fått reda på att de ska användas till asylboenden.

 

Vi har sett den här problematiken tidigare, men det har verkligen accelererat de senaste veckorna och utvecklats till ett jätteproblem för våra medlemmar. Flera stora svenska försäkringsbolag har till och med sagt upp sina avtal med fastighetsägare på grund av de ökade brandriskerna. Och de som försöker starta nytt har väldigt svårt att hitta ett bolag som vill försäkra fastigheten över huvud taget.

 

Sverigefientliga skatte snyltare, pengaparasiter, som dessa Hotellägare, Godsägare, Kommunbyggnader, Skolor, med mera, som använder hotell och liknande byggnader till annat än vad dom är avsedda till ska inte ha någon ersättning om det brinner. Tycker försäkringsbolagen agerar helt OK! "Ger man sig in i leken, får man leken tåla heter det ju"!!

 

 

 

 



Rädda 130 liv i stället för att köpa slasktidningen Aftonbladet eller Expressen. Visst skulle det kännas bättre, att rädda 130 liv istället för att köpa deras propaganda tidning.








   



Idag kostar Aftonbladet 18 kronor per nummer. Den som avstår från skiten kan alltså rädda 13o liv eller göra något annat för pengarna. Om du avstår en månad 540 kronor, tänk så många liv det blir.

 

"Hur man ska göra för att se till att slaskmedia inte gynnas är att se till att inte surfa in på deras hemsidor så att de inte kan tillgodoräkna sig trafik och reklamintäkter, sluta handla och läs deras tidningar och sluta titta på DDR TV säg upp tv licensen så att SVT och all slaskmedia blöder finansiellt".

 

 

 

 

 Källa:    pettersson

 

 

 



Invandrare får 22 249 kr per månad skattefritt. Så mycket får en nyanländ invandrarkvinna med tre barn i bidrag, och har aldrig betalat in en endaste krona i skatt enligt färska uppgifter från Försäkringkassan.

 

HUR MYCKET FÅR DU,SOM ÄR SVENSK??


 

 

 

 

Rysslandskännaren och vänsterjournalisten Stefan Lindgren hade svårt att tro på Fria Tiders uppgifter om att en nyanländ ensamstående invandrare med två barn är berättigad till 21 810 kronor i månaden skattefritt i bidrag, så han bestämde sig för att kolla upp saken med Försäkringskassan.

 

Nu har myndigheten kontrollerat de olika bidragsbeloppen i Fria Tiders exempel och kommit fram till en egen siffra över hur mycket invandrarna egentligen tjänar på att ta sig till Sverige.

"22 249 kr per månad och detta är inte skattepliktig inkomst", skriver
Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson för Försäkringskassan, i sitt svar.

 

Stefan Lindgren är förvånad över beloppet.

"Jag konstaterar att Fria Tider beträffande den maximala månatliga ersättningen kommit fram till en för låg siffra", skriver han nu i sin blogg 8 dagar.

FAKTA: Så mycket bidrag får invandraren


En nyanländ invandrarkvinna med tre barn (12, 13 och 14 år gamla) som bor i en hyresrätt på 85 kvm och har 7 000 kr i hyra får följande bidrag varje månad:

6 776 kr i etableringsersättning
3 000 kr i etableringstillägg
3 754 kr i barnbidrag
3 819 kr i underhållsstöd
4 900 kr i bostadsbidrag

= 22 249 kr per månad skattefritt.

 

 INTE UNDRA PÅ ATT ALLA VILL TILL SVERIGE!! 

 

 

Källa: FriaTider & Försäkringskassan


 

 



När Grums kommun fick veta att Uppdrag granskning skulle göra ett reportage om kommunen anlitades medierådgivaren Paul Ronge. Kostnaden för skattebetalarna blev drygt 190 000 kronor.


  

"Värt varenda öre" säger Grums kommunalråd Leif Haraldsson (S)             Foto: Åke Wehrling, SVT



Medieutbildning och rådgivning står det på fakturorna som skickades till Grums kommun i januari och mars i år. Det var när Uppdrag gransknings reporter Joakim Lamotte började ställa frågor inför reportaget ”Leva och dö i Grums” som kommunens kommunikationsstrateg, Helena Bergström, tog kontakt med PR-konsulten Paul Ronge, som är författare till boken ”När Janne Josefsson ringer – så klarar du pressen”.



Av en mejlväxling framgår det vilka frågor han tycker att Helena Bergström bör ställa till Joakim Lamotte innan Grums kommunalråd tackar ja till en intervju. ”Vad handlar reportaget om, vilken är vinkeln? Villkoret för intervjun är att vi ges möjlighet att förbereda oss.” och ”Finns det något eller några fall du vill ta upp så vill vi veta det i förväg.” är ett par av frågorna.   



– Vi tog in honom för att vi inte hade en aning om vad Uppdrag granskning var ute efter och vi ville ha hjälp för vi är inte medievana på det sättet. Det är ju inte Kamratposten direkt när Uppdrag granskning ringer, det vet man ju, säger Grums kommunalråd Leif Haraldsson (S).


”Värt varenda krona”


Medierådgivningen kostade kommunen sammanlagt 191 671 kronor inklusive moms. Då är Paul Ronges första klass-biljetter mellan Stockholm och Karlstad inte inräknade.  


Reporter: Drygt 190 000 kronor var de här fakturorna på och det är ju skattepengar som betalar det. Är det en rimlig summa?



– Absolut, det var värt varenda krona, säger Leif Haraldsson.


Reporter: Kan du förklara det?



– När Uppdrag granskning ringer till en kommun och vill ha en träff med kommunstyrelsens ordförande så vet man ju att det oftast inte är en skönmålning. Det handlar inte om att försvara sig, det handlar om att kunna förklara sig och få fram det man vill ha sagt och det var det vi tränade på.


”Kände mig inte helt bekväm”


Grums kommun har en egen kommunikationsstrateg. Ändå gjordes bedömningen att extern hjälp behövdes för att förbereda Leif Haraldsson inför intervjun med Uppdrag granskning.


– När jag sitter i intervjun har jag varit kommunalråd i fyra veckor. Jag kände mig inte helt bekväm och helt trygg och han skulle absolut intervjua mig för att han ville ha reda på mina framtidsvisioner. Och det hade jag inga problem med, men det var egentligen inte det som programmet handlade om. Det var inte det som han ställde frågor om, så det var välinvesterade pengar för framtiden.



Reporter: 190 000 kronor, hur mycket pengar är det för en kommun som Grums som ju är en ganska liten kommun?



– Det är 190 000 oavsett hur stor eller liten kommunen är, jag vet inte vad du vill ha för svar. För det är ju såhär att ska vi göra en jämförelse med en halvtidsanställd på äldrevården eller såhär så är det klart att vi är beroende av 190 000, så är det ju, men vi är också beroende av att få den här hjälpen när vi inte har kunskapen i den här frågan.




Källa:  SVT






Landets kommuner behöver höja skatten med omkring 30 öre om året de närmaste tre åren för att klara ekonomin. Den bedömningen gör Sveriges kommuner och landsting (SKL).




 

Förskolan är en av de poster i kommunernas ekonomi som ökar mest. Foto: TT



De närmaste tiden blir ljus i landets kommuner, tror SK , men sedan kommer mörka moln. I år väntas landets kommuner göra ett överskott på totalt 11 miljarder och nästa år blir siffran 8 miljarder, spår SKL.


En BNP-tillväxt på 3,2 procent i år och 3,3 procent nästa år samt sjunkande arbetslöshet gör att skatteintäkterna ökar. En engångsintäkt från AFA-försäkring ger i år 5 miljarder.


Men de närmaste åren kommer kommunernas kostnader att öka kraftigt och de ökade intäkterna kommer inte att räcka till. Därför måste kommunerna och landstingen i snitt höja skatten med 88 öre per hundralapp under 2016-2018 för att klara ekonomin.

 

30 öre om året


Då har SKL räknat in en realhöjning av statsbidragen med två procent och ett sparande på en procent. Det betyder alltså att kommunerna måste höja cirka 30 öre om året.

– Ja, om man inte har stora effektiviseringar och väljer att dra ner på produktionen i kommuner och landsting, då måste vi ha skattehöjningar motsvarande det, säger SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi.


Det ekonomiska läget i kommunerna har, enligt SKL, inte varit så dåligt sedan 2008. Det året visade 73 kommuner negativt resultat. Enligt preliminära siffror för 2014 är resultatet negativt i 59 kommuner. Åren däremellan såg ekonomin i kommunerna relativt ljus ut, exempelvis 2010, då bara 16 kommuner hade negativt ekonomiskt resultat.


Och för att ekonomin inte ska bli ännu sämre måste, som sagt, många kommuner höja skatten, bedömer SKL.


Barn och ungdomar


SKL pekar framför allt ut en förändrad befolkning som orsak. Det betyder ökade kostnader för barnomsorg och skolor.


– Det som framför allt kostar mycket och ökar mycket är barn och ungdomar. Men även äldreomsorgen.


Den försämrade ekonomin innebär alltså en ganska kraftig skattehöjning i många kommuner vilket kan vara svårt att klara politiskt. Frågan är om det verkligen är realistiskt att öka skatteintäkterna på det här viset.


– Jag tänker inte spekulera i vad som är troligt eller inte. Det här är en kalkyl som förutsätter att vi utvecklar utgifterna som tidigare, att vi ökar konsumtionen av välfärd. Dessutom finansierar vi  den demografisk förändring. Vi räknar också med ökade statsbidrag, säger Bettina Kashefi.



Källa:   SVT



Ovido - Quiz & Flashcards