Den 10 september 2016 var en historisk dag.

Det var då det svenska rättsväsendet, efter flera år av processande, satte ned foten för privatbankerna och deras politiska lakejers olagliga kampanj att utradera kontantväsendet.

I högsta förvaltningsdomstolens beslut 2793-14 står i klartext att personer (fysiska såväl som juridiska) är “skyldig[a] att ta emot betalning i kontanter.”

I fall ärendet inte läggs ned, kan läsaren se fram emot en kort process som slutar med att den kommun eller det landsting som driver ärendet i högre instans åker på stryk, när läsaren erkänns den rätt hon har.

Genom att innanför framrutan på fordon som parkerats på P-plats där P-automater inte accepterar kontanter, lämna en lapp med texten nedan, kan läsaren lagligen parkera utan att betala (eftersom betalautomaten inte uppfyller Högsta förvaltningsdomstolens krav på kontant betalning)

 

 

 

 

För er som inte läst på Avpixlat hur våra Socialtjänstkontor fungerar, Läs här nedan!!!

Vi träffar Helena på ett mindre café långt utanför hennes hemstad. Hon säger att hon inte vill riskera något. Hon är starkt övertygad om att hon skulle bli av med sitt arbete om det kom fram att hon pratade med media. Helena berättar om det socialtjänstkontor hon arbetat på de senaste fem åren, om de hot och det våld som socialsekreterare utsätts för.

Det går inte en dag utan att man får ett hot över telefonen eller via e-post. Cheferna vågar och vill inte ta tag i situationen. De menar att vi får tåla att invandrare är aggressiva eftersom de är i en utsatt situation.

Helena är noggrann med att poängtera att det inte bara är invandrargrupper som är hotfulla, men tycker att det är viktigt att tala om det, eftersom hoten blir värre och värre. Hon anser att det är en stor skillnad mellan svenskar och invandrare. Svenskar blir arga och besvikna men de acceptera ett avslag.

Vissa grupper sticker ut mer när det gäller krav och hot. Det är somalier, irakier först och främst hos oss. Vi har även så kallade gatubarn från Norra Afrika. ”Barnen” är nästan värst. De ställer enorma krav. Det kan gälla nya datorer, pekplattor, telefoner eller abonnemang. Får de inte som vill blir det problem och vi får höra vilka horor och rasister vi är. Det är då bara enklast att ge med sig, berättar Helena.

Vi nekar svenskar

Hon berättar vidare hur hon systematiskt nekar svenskar som ansöker om det mest basala. Hon visar papper på avslag från en svensk familj som behövde vinterjackor till sina fyra barn. Mamman i familjen hade hittat begagnade jackor för en kostnad av 900 kronor. En man i 30-årsåldern ansökte om en rekvisition för mat. Helena berättar hon hon gav mannen avslag och menade att han säkert kunde låna pengar av någon.

Vi ställer helt andra krav på svenskar. Vi kan t.ex hänvisa dem till att fråga sina föräldrar eller släktingar om pengar. Vi kräver att de säljer av bilar och andra saker vi tolkar som lyxartiklar. Vilket vi aldrig skulle göra med vissa invandrare. Vi kollar med på hyreskostnaden. Är den för hög, har vi rätt att neka, Vilket vi ofta gör, berättar hon.

Helena tror att hon gjort många individer och familjer hemlösa via sitt arbete. Hon visar oss en ansökan från en familj med härkomst i Somalia. Hon berättar att familjen bott i Sverige i knappt fyra år. Gång på gång kommer denna familj in med ansökningar till oss, som vi per automatik godkänner.

I detta fall rörde det sig om en stor summa pengar för en ny barnvagn. Den barnvagn familjen ville ha kostade närmare 10 000 kronor. Detta är den sjunde gången som den somaliska familjen ansöker om en ny barnvagn och de får sin ansökan beviljad varje gång. Hade en svensk ansökt hade det blivit nej eller kanske sagt att de skulle kolla på en begagnad barnvagn, säger Helena.

För svenskar kräver vi kvitton, utdrag från banken. Vi kollar flera månader bakåt i tiden på transaktioner. Det ska vi göra på alla. Men i fallet med många invandrargrupper ser vi mellan fingrarna. Helena berättar att det numera sticker i ögonen när hon ser en del invandrare köra till socialen i dyra bilar när hon samma dag kan ha nekat en svensk ekonomiskt bistånd då denne har en 20 år gammal bil.

Hon berättar att det är klart och tydligt att man gör skillnad på olika grupper inom socialtjänsten. Värst tycker Helena att det är hur socialtjänsten ser mellan fingrarna på barnmisshandel. Hon berättar om flera fall med hedersrelaterade fall där socialtjänsten låtit barn få leva kvar hos sina familjer, trots att det finns bevis på misshandel och värre saker.

Vi ska visa kulturell hänsyn har våra chefer och ansvariga sagt, berättar hon. Helena tittar ner i kaffekoppen, hennes ansikte är bistert. Hon säger att hon är besviken på hela systemet och den slapphet man visar inom socialtjänsten. Men även på sig själv för att hon tillåter dessa galenskaper att få fortsätta.

Jag är medskyldig till detta svek mot de svagaste i samhället. Jag är en del av detta förljugna system. Men jag måste överleva, säger Helena skamfullt och sorgset.

Källa & Länk:       avpixlat 

KARLSTAD Under devisen “Öppenhet – Ja, tack!” uppmanas invånarna i Karlstad att träffa de nyanlända migranter som kommer till kommunen. Men att träffa dem sker “helt och hållet på egen risk”, skriver kommunen på sin kampanjhemsida där man friskriver sig från ansvar utifall någon av dem som följer uppmaningen råkar illa ut.

Ett knappt hundratal invånare i Karlstad hade under tisdagskvällen nappat på kommunens erbjudande om att, i syfte att lära känna nyanlända invandrare, paras ihop med de asylsökande som anlänt de senaste månaderna. En majoritet av dem som anmält sig på kampanjsidan varmtvalkommen.se är kvinnor, varav några är under 18 år.

Men i en villkorssektion som kommunen gömt undan på hemsidan friskriver man sig från ansvar om något av mötena mellan de framförallt manliga migranter som bor på asylboendena och dem som nappat på erbjudandet går snett.

“När ni träffas sker det dock i förtroende till varandra och helt och hållet på egen risk. Karlstads kommun kan inte ansvara för vad som sker under mötet och tar heller inte ansvar för eventuell förlust, skada, kostnad eller utgift som du drabbas av i samband med mötet”, står det att läsa på hemsidan som under tisdagskvällen tidvis var svår att nå.

“Tragikomiskt”

På Twitter, bloggar och andra sociala medier har de märkliga villkoren uppmärksammats och en twittrare kallar det hela “tragikomiskt”.

“Men man får ju ett jättefint rött klistermärke att sätta på brevlådan. Skyddar inte det?”, skriver en person sarkastiskt syftandes på den dekal invånarna i Karlstad uppmanas klistra på sin brevlåda för att markera sin politiska ståndpunkt.

SR ställde kritisk fråga

Karlstads kampanj har under dagen fått stor medial uppmärksamhet. Bland annat ringde Sveriges Radio upp kommunens kommunikationsdirektör Katarina Lindström och ställde en kritisk fråga till henne med anledning av de synpunkter som framförts i sociala medier.

– Vi förstod att det skulle väcka reaktioner. Vi har ett väldigt polariserat samhälle och flyktingfrågan är känslig, säger hon till det statliga radiobolaget.

 Källa:   nyheteridag

Trots att kommunen meddelat att man inte kan ta emot fler flyktingar har myndigheten utökat antalet asylplatser med 30, rapporterar Sameradion på nätet.

Kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) är upprörd. Det är nonchalant av Migrationsverket, säger Bernhardsson till Sameradion. Anledningen till att Jokkmokk vill ha stopp för fler asylplatser, och även platser för ensamkommande flyktingbarn, är att kommunen inte kan ta emot fler på grund av arbetskraftbrist. Det saknas pedagoger, socialsekreterare och gode män, bland annat.

Vi uppfyller inte de lagstadgade kraven när vi inte får tag på bland annat socialsekreterare. Vi går på knäna, säger Robert Bernhardsson till Sameradion. Migrationsverket menar att nästan alla kommuner har problem och ställer sig kallsinnig till kommunens krav.

Alla platser går åt och det räcker inte till. Läget är väldigt ansträngt. Sverige får 9 000 nya asylsökande i veckan sedan september. Och vi ser inget slut. Hela Sverige måste hjälpas åt. Vårt uppdrag är att ge tak överhuvudet. Alternativet är att folk hamnar på gatan, säger Willy Åberg, avdelningschef vid Migrationsverket, till Sameradion.

I en skrivelse till Migrationsverket påpekar kommunen att man sett till befolkningen är en av de kommuner som tar emot flest antal flyktingar i landet. På 5 000 invånare har Jokkmokk i dag 300 flyktingar.

Vi vill se ett proportionellt mottagande av asylsökanden. Inte att en del kommuner bjuder på te, klappar folk på huvudet och skickar de vidare, säger Robert Bernhardsson till Sameradion.

Källa:    nsd