Ukrainas försvarsmakt planerar spendera knappt 500 miljoner dollar för utveckling av vapen och försvarsmedel 2016, uppger försvarets språkrör Aleksej Tjernobaj. Vilken tur att Löfven skickade över 700 miljoner så dom kan betala.

Sverige skänker pengar som går till vapen i Ukraina????

 

 

© AP Photo/ Efrem Lukatskij 

 

År 2016 kommer Ukrainas militära utlägg att uppgå till 2,3 miljarder dollar eller 2,45 procent av landets BNP. Försvarets resurser uppges jämfört med 2015 ha ökat med 323 miljoner dollar (16 procent). Uppemot 485 miljoner dollar (20 procent) har öronmärkts för inköp av vapen och stridsmateriel, anmärkte Aleksej Tjernobaj.

Enligt Tjernobaj kommer 136 miljoner dollar (6 procent) att spenderas på direkta försvarsutlägg medan 276 miljoner dollar har öronmärkts för försörjning av hemmafronten, löner och byggnation av bostäder åt militärer.

I slutet av november undertecknade USA:s president Barack Obama försvarsbudgeten för 2016, som bland annat förutser vapenstöd till Ukraina för 300 miljoner dollar.

 

Emellertid är Ukraina oförmöget att ta hand om sina skulder. Landet befinner sig en djup ekonomisk kris med tilltagande arbetslöshet, inflation och krympande löner. År 2014 sjönk Ukrainas BNP 6,8 procent, varvid inflationen nådde 24,9 procent.

 

Enligt IMF som är Kievs främsta borgenär sjönk landets BNP ytterligare 9 procent 2015 medan inflationen nådde hisnande 46 procent.

 

Källa:     sputniknews

 

Efter en undersökning genomförd av Sifo står det nu tydligt att de kommande skattehöjningar på drivmedel som regeringen vill få till stånd går stick i stäv mot vad svenska folket vill.

 

 

 

På uppdrag av Svenskt Näringsliv genomförde Sifo i början av september en undersökning bland svenska folket om vad de tycker om det indexsystem som regeringen har på förslag och som innebär att skatten på både bensin och diesel successivt ska höjas för att småningom bli högst i världen.

Hela 78 procent av de tusen tillfrågade personerna, som ska representera demografin i vårt rike, anser att förslaget om ett indexsystem är dåligt. Endast 15 procent anser sig vara positiva till förslaget och sju procent av de tillfrågade är utan åsikt (vet ej).

Motståndet är något större hos män än hos kvinnor, 81 jämfört med 76 procent. Sett till ålderskategori är det personer i åldrarna 15 till 29 år som är minst negativa till förslaget (61 % emot). I övriga ålderskategorier, 30-49, 50-64 och 65+, är motståndet jämnt fördelat (84, 84 respektive 83 %).

– Indexförslaget ger Sverige världens högsta dieselskatt år 2017 och världens högsta bensinskatt år 2019. I ett av Europas glesast befolkade länder med ett transportberoende näringsliv kan effekterna för näringslivets konkurrenskraft och möjligheterna att bo i hela Sverige bli märkbart negativa. Förslaget är inte berett enligt de krav som ställs i Sverige på skattelagstiftning och saknar konsekvensanalyser.

Det underminerar den demokratiska legitimiteten för skattesystemet att i stället för underlag, konsekvensanalyser, debatt och riksdagsbeslut gömma höjningar i ett automatiskt indexsystem. Eftersom förslaget inte ingår i DÖ vädjar vi till oppositionen att stoppa förslaget, säger Bertil Moldén som är vd för Bil Sweden.

Sett till partitillhörighet har regeringens förslag också en väldigt svag förankring hos väljarna. En klar majoritet hos Moderaterna (91 %), Folkpartiet (87 %), Centerpartiet (86 %), Kristdemokraterna (98 %), Socialdemokraterna (75 %) och Sverigedemokraterna (98 %) är emot förslaget. Även hos Feministiskt Initiativ är majoriteten (59 %) inte förtjusta i förslaget.

Det är endast hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet som det ser annorlunda ut. Vänsterpartiet är tudelat i frågan med 50 procent på vardera sida medan en minoritet (45 %) hos Miljöpartiet är emot förslaget.
Tittar man blockpolitiskt ser siffrorna ut som följer: hos det borgerliga blocket är 90 procent mot förslaget och hos det rödgröna blocket 64 procent.

Regeringen har med andra ord inte stöd för sitt förslag. Stöd finns endast hos Miljöpartiet, ett parti som fick 6,89 procent av rösterna vid senaste valet förra hösten.

Titta gärna på bilderna i galleriet nedan för att ta del av hela Sifo-undersökningen som även visar svarsresultaten baserat på bland annat region, facktillhörighet, utbildning med mera, samt om svenska folket anser att dagens beskattning på drivmedel är lagom, för hög eller för låg.

Källa:   teknikensvärld

 

Den höjda bensinskatten slår med närmast kirurgisk precision mot de människor som är beroende av bilen för att få sitt vardagspussel att gå ihop. Det handlar om människor som bor i små samhällen där affären lagts ner och dit bussen slutat att gå. Men det fattar inte våra politiker.

 

 

Före valet lovade Socialdemokraterna att inte höja bensinskatten.

Exempelvis sa nuvarande finansministern Magdalena Andersson (S) så här i en ekonomidebatt i augusti 2014: ”Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten.”

 

På vägen infann sig ändå behovet. Skatten på bensin och diesel höjdes nämligen med 48 respektive 53 öre i samband med årsskiftet. Räkningen skickas i mångt och mycket till landsbygden och landar på drygt fyra miljarder kronor.

 

 

 

 

 

Jakob Forssmed är ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna. Han brukar, med rätta, hävda att Socialdemokraterna inte är ett parti, utan två – ett före valet, och ett efter. Sådant som skulle kunna skrämma bort socialdemokratiska kärnväljare – som höjd bensin- och dieselskatt – väntar man med till efter valet och hoppas på att allt ska vara glömt om fyra år igen.

 

 

 

 

 

Den höjda bensinskatten slår med närmast kirurgisk precision mot de människor som är beroende av bilen för att få sitt vardagspussel att gå ihop. Det handlar om människor som behöver den för att ta sig till och från jobbet, till och från affären och barnens fritidsaktiviteter. Det handlar om människor som bor i små samhällen där affären lagts ner och dit bussen slutat att gå.

 

 

 

 

Visst är det bra att den rödgröna regeringen lovat bygga Norrbotniabanan. Om det löftet infrias kommer det att betyda mycket, inte bara för Norrland och dess näringsliv, utan också för Sverige och för EU i stort. Men bor du i Avaliden eller Lainejaur är du fortfarande beroende av bilen.

 

Då blir också biträdande finansminister Per Bolunds (MP) ord – ”Det blir ett landsbygdspaket som handlar om bättre infrastruktur, satsningar på vägar och järnväg och att stimulera produktion av förnybara bränslen och se till att servicen fungerar (Aftonbladet 27/3 2015) – inte mycket värda.

 

Det finns ett grundläggande problem i svensk politik, och det är storstadsperspektivet i allmänhet och Stockholmsperspektivet i synnerhet. I stora drag innebär det att det satsas där det finns många röster att hämta, medan grupper, i det här specifika fallet utan pendlingsalternativ i glesbygd, straffas med ökade kostnader. Det är ingen rimlig politik.

 

Enligt Skattebetalarna kommer närmare en miljon bilhushåll under de kommande tre åren att få en total skattehöjning på drivmedel med över 5 500 kronor. Många av dem bor på landsbygden, inte minst i Norrlands inland, där avstånden är långa och alternativ till bilen en bristvara. Skattepengar omfördelas från land till stad.

 

Bäst hade naturligtvis varit att begränsa skattehöjningen på drivmedel till storstadsområdena, vilket också gett störst miljömässiga effekter. Men det kommer inte att ske – av rädsla för att tappa storstädernas väljare.

 

 

   

 

 

 

 

Källa:    norran

 

 

 

95 % av alla asylsökande invandrare kommer enligt polisen till Sverige utan pass. Detta bedrägeri kan, enligt beräkningar, kan ha kostat svenska skattebetalare runt 10 000 miljarder kronor.

 

 

 

 

Granskning Sverige kan avslöja den största rättsskandalen i svensk historia. Asylrätten står över svensk grundlag och sätter demokratins grundpelare, tanken om allas lika rätt och värdighet, ur spel.

Granskning Sverige kan avslöja att regeringen har uppmanat polisen att inte utreda asylbedrägerier. Det är alltså fritt fram för invandrare att ljuga, lämna vilseledande uppgifter, begå bedrägeri och göra urkundsförfalskning.

Granskning Sverige kan avslöja hur svensk åklagarväsen är genompolitiserat. Argument som att det är synd om de asylsökande och att det inte är någon idé att utreda eftersom det är omöjligt att bevisa, slår ut hela rättsväsendets grundprincip om likhet inför lagen.

Granskning Sverige ringer f d justitieminister Thomas Bodström för att fråga vem som bär ansvaret för att frågan inte ens gått till prövning i domstol. Thomas Bodström följer en socialdemokratisk tradition gentemot frågor som inte passar. Han lägger på luren.

 

 

 

Källa:     gs